idag för nio år sen...

valde jag en annan väg än vad jag va på väg. en kanske lite brokigare. stökigare. bråkigare än det va tänkt.
det har gått upp och ner. fram och tillbaka. skratt och gråt! men oj vad jag älskar det. att veta att du med ett sånt fint hjärta gör och är i ditt liv för mig är allt och lite till. tack för att du aldrig slutar älska!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0